"Åh, förlåt mig. Här står jag och tar upp plats. Jag ber verkligen om ursäkt. Vad det tokar till sig, förlåt förlåt. Här står jag med mina stora händer som jag inte vet vad jag ska göra med. Här står jag med min lilla, lilla kulmage som är så liten att den inte ens är värd namnet. Här står jag med mina rodnande öron. Bäst att jag hukar mig lite så att jag inte är i vägen för någon. Ursäkta, ursäkta. Så jag beter mig! Inte ska väl jag ta upp all den här platsen. Och i guldram också..! Förlåt mig, snälla ni."
Inte ska väl jag, akryl på pannå med guldram, 26 x 33 cm, 1 000 kr. |
så där kände jag mig i grundskolan då mobbarna försökte knäcka mig, jag bad om ursäkt att jag fanns till tills jag började i teatergruppen på gymnasiet och vände totalt förlåt att jag skriver hehe, Stackarn i ramen vill jag bara ta i famnen och vyssha som en mor tili sitt barn och säga att allt är stilla och bra,
SvaraRaderaHelena: Så fint. Ge det till honom bara; han behöver det.
SvaraRaderaHej!
SvaraRaderaÄr en ny bloggare inom detta ämne, håller på o lär mig fenomenet blogg. Gillar dina personskisser. Besök gärna min blogg vid tillfälle!
Mvh Helena
http://apartofmyart.blogspot.com/
Wow ... fantastiska bilder. Vilken tur att jag hittade hit ... Jag kommenterar hos Robban, du ser, kommenterar hos mig, jag ser ... och hamnar här. Fantastiska porträtt och skisser och bilder ...
SvaraRaderaKram"